Vill få ur mig en massa, men får inte det. Kan inte, liksom. Känns som att det jobbiga är instängt & inte kan komma ut.

Idag (eller nu under kvällen) har jag försökt & sluta tänka på allt jobbigt. Men flckar fram & tillbaka med tankarna.

Skickade en kram i sms till vänner, fick många fina & kramar tillbaka. Det värmde. Eller de värmer fortfarande.

Fick ett sms av en vän, som fick mig att fälla lite tårar, inget negativt, bara kärvänliga.

Hen skrev: "försök släpp tankarna o ha mysfredag, svårt jag vet, men försök!"

Har tänkt många gånger att jag vill åka eller ringa hem till farmor, men kommer på efter några minuter att det kan jag ju inte. Pratade med farmors väninna om detta, hon hade tänkt samma tanke.

Tänker grymt mycket fortfarande på kusinbarnet som förlorade sin kamp mot sin elaka cancer, samt bekanten som förlorade sitt liv i älgjakts olyckan & gamla klasskompisen (inte för hen & jag hade bra kontakt på många år) men det känns.

Förlåt om jag skirver ordet hen, men vill inte skriva rakt ut om det är en hon eller han. Visst endel gånger tycker jag om ordet hen, & vissa gånger inte. Beror på vilket sammanhang ordet är med i.

Jag använder inte hen för jag ogillar det lite. Men genus gillar jag, konstigt ja jag vet. Förklaring? har egenligen ingen. Förlåt.

Tänkte gå & tända ljus på kyrkogården nu ikväll, men spar det till i morgon, så ljusen brinner över söndag med.

Farmor vilar i Minneslunden, känns bra. Hon själv ville det.

I morgon ska jag även städa hemmet & dona så jag kan vara värdinna för Heminredningsparty. :) Kika gärna in på deras hemsida, www.zbh.se.

Nä, ska ta & lägga mig nu. Mår illa med... Chokladpudding är gott i rätt mängd att jag aldrig lär mig. :-(

Hoppas du hade en fin fredagskväll.